I värsta snöovädret kom han tillbaka hem från Burkina Faso, för vilken gång i ordningen är oklart. Det var där han tog av sig sockarna och trots kylan har han ännu inte tagit dem på sig igen. 

Kanske är det så att Jörgen Litzing på sitt alldeles speciella sätt försöker flirta med våren eller så håller han bara hoppet om varmare tider vid liv på sitt alldeles eget barfotavis.

Vi möts ute på gården där han för en enveten kamp med kablar, gaspedal och humör för att få bilen att starta. Hustrun och sonen hade tänkt sig till Malmö men både de och den gode herr Litzing måste ge sig. I stället greppar han tårtkartongen med favoriten prinsesstårta och bereder väg ända in till kaffebryggaren i köket.

– Det är lite rörigt här och var, konstaterar han och erkänner att han nog är av rörigt slag både med det ena och det andra.

Med tankspriddheten är det som det är men gästvänlighet råder det ingen brist på. Vi slår oss ner kring mat bordet som inte alls oväntat pryds av ett tygstycke av afrikanskt ursprung. 

Elvakaffet är både starkt och gott och tårtan uppskattad:

– Min morbror var bagare. När han en gång kom på besök, jag var väl tolv år nånting, ställde han två tårtor framför mig. Ät sa han och jag åt så jag blev grön i huvudet. Sedan tog det 35 år tills jag åt tårta nästa gång!

Då bodde familjen i Slottstaden i Malmö dit flyttlasset gått sedan Jörgen Litzing avslutat sitt första skolår i Gärsnäs. Det kom att dröja till 1980 innan han åter blev bofast på Österlen.

Mycket vatten hann rinna under broarna.

Efter att ha arbetat som lastbils- och taxichaufför i den skånska huvudstaden gjorde han vad det var tänkt hela tiden för pågen med läshuvudet; han började studera. Först fick han läsa in högskolekompetens och sedan blev det plats för lärarutbildning i lärosätet Växjö. 

Där i Småland träffade han den kvinna som kom att bli hans hustru, Liz-Ingela, som också hon var lärare. De bodde länge i lägenhet i Växjö och valet var inte svårt när de diskuterade var de skulle slå ner sina bopålar:

– Däruppe blev jag aldrig annat än 'skåningen' och eftersom Liz var av samma slag föll valet sig naturligt. Vi var båda lärare och på den tiden fanns det jobb överallt. Man kunde välja fritt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Två kvinnor berättade hur de under en lång tid försökt få olika brister åtgärdade i sina lägenheter, men utan resultat. De kände sig illa behandlade och att ingen tog dem på allvar.– Den 2 februari ringde Bo Claëson, ordföranden, och berättade ...

Man har brutit upp en dörr på en villa och stulit en elcentral, säger Dan Bengtsson, stationschef i Tomelilla.Villan, som ligger på Slakterigatan, är under renovering och elcentralen tillhörde byggarna.– Förmodligen skedde inbrottet under helge...

Kvinnan som saknar körkort fick beskedet att hon kunde hämta sin beslagtagna bil. Hon fick skjuts dit och tog med sig en vän som skulle köra hem hennes bil.Vid hemmet upptäckte han att den utlämnade bilen , trots rätt registreringsnummer, inte var kv...

Projektet finansieras av Trafikverket. I stora drag går det ut på att samtliga varor som köps av de tre kommunerna körs direkt till en gemensam distributionscentral. Därifrån körs de sedan ut av externa transportörer.– Och de arbetar utifrån et...

För de flesta som handlar på Coop kommer det inte som en överraskning att man möblerar om butiken. Mer förvånande är det kanske att hitta en 7,3 meter lång hylla med livsmedel från bland annat Balkan, Polen och Tunisien.– Vi har haft några prod...